LED Skola.se
LED -Light Emitting Diod. Lysdiod som avger ljus
5 Jun 10
Elsäkerhetsverket har stoppat försäljning av LED-lysrör (diodlysrör) för flera importörer i Sverige.
Anledningarna är de samma för de flesta produkter.
- Diodrören klarar inte av spänningsprov utan genomslag sker.
- De interna isolationsavstånden är för klent tilltagna.
- Grundisolerande ledningsart inuti röret ligger an mot metallhöljet.
- Diodrören saknar skydd mot elchock och kan vid användning orsaka skada. När man stoppat i den ena änden i hållaren så är den fria änden strömförande.
- Lysrören saknar också bruksanvisning och korrekt märkning.
Detta har gjort att Elsäkerhetsverket har beslutat att flera importörer skall återkalla sina produkter.
(förordningarna om elektrisk materiel (1993:1068) och elektromagnetisk kompabilitet (1992:1512).)
Vi såg tidigt problematiken med att gå in och göra förändringar på den ursprungliga installationen som är CE-godkänd utan att man behöver CE-märka om med nya förutsättningar med LED.
Det finns redan lösningar på hur man kan säkerställa produkten enligt elsäkerhetsverkets uppmaning och detta med en godkänd CE-märkning.
Det finns redan produkter framtagna som är skyddade mot strömförning då man monterar rören. Dessa följer även förordningarna om elektrisk materiel (1993:1068) och elektromagnetisk kompabilitet (1992:1512).
Problemet med att göra en förändring i befintlig armatur kvarstår dock. CE-märkningen upphör att gälla..
VAD ÄR DÅ LED?
18 Mar 10
Inledning
LED är det överlägset bästa valet både när det kommer till klokt miljöval eller om man vill spara pengar.
I dagens samhälle där både privatpersoner och företag börjar tänka mer och mer på energibesparing
och miljötänk är LED det självklara valet som ljuskälla. Genom att byta till LED kan du spara väldigt
mycket pengar. Även om LED är dyrare än vanliga glödlampor så sparar man snabbt in detta då LED
har en överlägsen livslängd och mycket lägre energiåtgång.
Man brukar säga att det tar ungefär 1-1,5 år att spara in den extra kostnaden att byta till LED, med tanke
på att en ledlampa har en livslängd på närmare tjugo år så finns det en stora pengar att spara varje år
genom att byta till LED.
Vad är då LED?
LED står för Light Emitting Diode, och är alltså en lysdiod, som får sitt ljus i en bestämd våglängd
genom elektronrörelser i halvledare. LED ljuset genereras utan glödtråd eller gas.
LED har utvecklats från att användas som enkla markeringsljus i produkter till ljuskällor som
motsvarar glödlampor och halogen. Jämför man LED med glödlampor ersätter 1 W LED
10 W glödljus, för halogen är förhållandet ungefär 1/8.
Utvecklingen går snabbt fram och man kan redan idag ersätta de flesta ljuskällor i hemmet
och på företaget med LED, inklusive gatubelysning, fasadbelysningar, downlights mm.
Kort om fördelar med LED-Belysning
- Mycket Energisnåla. LED-ljus förbrukar upp till 90% mindre energi än vanliga ljuskällor,
vilket är bra för både ekonomin och miljö
- Mycket lång livslängd (50 000 timmar), 50ggr längre än en vanlig glödlampa.
Vid vanligt användande (8 timmar/dagen) så är livslängden upp till 20 år
- LED innehåller inga farliga ämnen som tungmetaller t.ex kvicksilver, bly mm till skillnad från
s.k. ”lågenergilampor” som innehåller kvicksilver. LED är RoHs certifierade
- LED bidrar till lägre koldioxidutsläpp
- LED-ljus avger inte UV- eller IR-strålning, vilket betyder att ömtåliga föremål som kläder,
mat konst mm, som är känsliga för åldrande är möjliga att punktbelysa på korta avstånd
- LED blir inte lika varma som andra ljuskällor, vilket minskar brandrisken och ökar möjligheten
att belysa trånga utrymmen bättre. Storleken gör också att LED passar överallt
- LED tänds direkt till 100% av ljuset samt att det är lätt att dimra och styra LED,
detta bidrar till ytligare energibesparning
- LED har väldigt låga underhåll/driftkostnader
- LED är väldigt stryktåligt. Ledlamporna är både stöt och vibrationståliga och
livslängden påverkas inte av antal till- & frånslag
- LED fungerar mycket bra som utomhusbelysning och lyser till och med lite starkare
vid lägre omgivningstemperatur
LED lysrör
14 Feb 10
Vad gäller för LED- lysrör?
Är det ur föreskrifts- och säkerhetssynpunkt tillåtet att ersätta lysrör med LED-lysrör
i befintliga lysrörsarmaturer?
Svar: Ja, det är tillåtet om inte den ursprungliga tillverkaren säger nej.
Men om du måste modifiera armaturen (ta bort drossel, kondensator med mera) för att lysröret ska kunna användas så tar du ansvar för armaturen och se till att denna
uppfyller dagens krav på elsäkerhet samt elektromagnetisk kompatibilitet.
Du ska även dokumentera detta.
källa: http://www.elsakerhetsverket.se
Ra (ljus)
22 Jan 10
Färgåtergivningsförmågan är ljuskällans förmåga att visa ett brett spektrum av färger. Det benämns i enheten Ra, en förkortning av engelskans Rendering average, som har en skala från 1 till 100 där 100 ger bäst färgåtergivning, likvärdigt dagsljusets. På engelska kallas det även CRI, vilket står för Colour Rendering Index.
En vanlig glödlampa har ett Ra-värde på cirka 97.
Färgtemperatur
22 Jan 10
Ljusets färgton kan definieras som dess ”färgtemperatur” och mäts i kelvin. Hög färgtemperatur svarar mot blåaktiga färgtoner medan låg färgtemperatur motsvarar rödaktiga färgtoner. Relationen mellan färgton och temperatur bygger på strålningsegenskaperna hos en idealiserad svart kropp (svartkroppsstrålning). Användbarheten av begreppet färgtemperatur har sin grund i att många ljuskällor, som till exempel solen och en del metaller, strålar ungefär som en sådan idealiserad svart kropp.
Färgtemperatur används ofta för att beskriva ljusförhållandena vid fotografering. För att de bilder man får vid traditionell fotografering med film som informationsbärare ska se naturliga ut, måste man se till att den använda filmen är avstämd till färgtemperaturen hos den rådande belysningen. Om man vid inomhusfotografering använder s k blå blixtar efterliknas dagsljuset, och färgresultatet blir godtagbart om man använder dagsljusfilm. Om man använder dagsljusfilm vid glödlampbelysning får bilderna kraftigt rödstick. Inomhusfotografering med belysning av lysrör kan ge överraskande färgåtergivning oberoende av filmtyp. Detta beror på att vanliga lysrör inte avger ljus med kontinuerligt spektrum, utan ger ett linjespektrum. Lysrör finns av många slag, där ljuskaraktären kan anges som ”miljö”, ”varmvit”, ”vit”, ”dagsljus” och andra mer eller mindre odefinierade svepande beteckningar. Ljuskaraktären hos lysrör styrs vid tillverkningen av sammansättningen av lyspulvret på glasets insida. Ett kraftigt grönstick är ett vanligt resultat vid fotografering i lysrörsbelysning.
Det finns ett generellt system, som ska förstås i alla länder, för beskrivning av olika artificiella ljuskäller, d v s det vi i dagligt tal menar med lampor: International Lamp Coding System (ILCOS). Bland många andra lampdata anger man färgtemperaturen med en utrymmesbesparande kod med tre siffror. Den första siffran är 8 eller 9 och avser färgåtergivning bättre än 80% respektive bättre än 90%, den andra siffran avser tusentalet i färgtemperaturen mätt i K, den tredje siffran hundratalet K.
Färgskalan till höger ger en subjektiv och mycker ungefärlig uppfattning av olika färgtemperaturers art. Hur läsaren uppfattar färgerna påverkas av många faktorer, bl a:
* Har läsaren normalt färgseende?
* Hurdan är rumsbelysningen (stark eller svag; solljus, glödlampsljus eller lysrör?) just nu vid läsandet?
* Är läsarens ögon ljusadapterade eller mörkeradapterade?
* Vilka färgåtergivningegenskaper har den datorskärm, som används vid läsningen?
Färgtemperatur för några vanliga ljuskällor
Ljuskälla Färgtemperatur (K)
Stearinljus 2 000
Glödlampa 2 700
Halogenlampa 3 000
Lysrör 2 700…6 500
Solljus mitt på dagen 5 500
Molnig himmel 6 500…7 000
Lysdiodens egenskaper
15 Dec 09
I konventionella ljuskällor uppstår det synliga ljuset som
biprodukt vid uppvärmning av en metallspiral, vid gasurladdning
eller genom omvandling av den ultravioletta strålningen som alstras vid en
gasurladdning. I LED-tekniken alstras ljuset i en halvledare, som på elektrisk väg stimuleras till att lysa (elektroluminiscens). På de
största, tillgängliga lysdioderna är dimensionen
cirka 1 mm. Därmed hör LED till de minsta ljuskällorna som finns, nästan
punktformiga.
För att skydda från yttre påfrestningar och ansluta elektriskt placeras halvledaren i ett hölje som är så uppbyggt att ljuset får
en utstrålningsvinkel på nästan 180 grader.
Därmed är ljusstyrningen enklare än för glöd- eller urladdningslampor, som i regel strålar ut ljuset i alla riktningar.
Det finns olika varianter för LED med olika effekter.
Alla dessa LED konstruktioner ger en mycket bra mekanisk stabilitet.
Enskilda lysdioder är inte användbara innan de har monterats på kretskort som möjliggör en enkel elektrisk kontakt och avleder värmen, d v s som LED-modul. Halvledaren kan även monteras direkt på kretskort och skyddas med ett transparent material.
Led-ljuset
LED alstrar ett monokromatiskt ljus och färgtonen bestäms av den dominanta våglängden. Det finns LED i färgerna rött, orange, grönt och blått.
Vitt ljus kan alstras genom en blandning av de tre grundfärgerna, t ex i LED-moduler. Det uppstår genom en additiv färgblandning
av de tre RGB färgerna (rött, grönt, blått). Alternativt kan vitt ljus alstras på samma sätt som i lysrör. En blå LED förses med ett lyspulver som omvandlar en del av strålningen till gult ljus och resultatet blir ett vitt ljus. Viktigt är, att lyspulvrets sammansättning är absolut exakt, för att få det vita ljus som önskas. Lyspulver utvecklas hela tiden – idag finns det vit LEDbelysning
som har mycket bra färgåtergivning d v s Ra>90. Detta gör LED jämförbart
med andra ljuskällor.
LED emitterar ingen ultraviolett- (UV) och ingen infraröd- (IR) strålning. Därför kan man använda LED-tekniken överallt där man önskar undvika denna strålning – t ex inom livsmedelsindustrin, vid belysning av
föremål som lätt bleks eller vid belysning av känsliga konstverk i muséer.
Värme bildas dock i själva halvledaren. Det är ytterst viktigt för LEDns livslängd att denna värme transporteras bort via kylsystem.
Ljusflöde
Lysdioder är fortfarande under stark utveckling.
De LED som är tillgängliga idag har ett ljusflöde som ligger mellan några lumen (lm) för LED med låg effekt och upp till flera hundra lm vid högpresterande LED. Vad som är viktigare för användaren är uppgifter om ljusflödet från de kompletta LED-modulerna. Marknaden erbjuder allt från svagt lysande till mycket kraftigt lysande LED. Som så många andra produktområden finns även bland LED kvalitetsskillnader. Dessa skillnader uppfattas framförallt i olika livslängder, färgavvikelser samt en hastigare
ljusnedgång.
Vita led – ljusfärg och färgåtergivning
Ljuset från vita LED var från början kallt (färgtemperatur >4 500 K). En teknikutveckling har gjort det möjligt att få varmare ljusfärger. Sedan 2003 finns varmvita (från 2 700 till 3 800 K) LED. Idag kan marknaden erbjuda samtliga ljusfärger. Även färgåtergivningen har förbättrats.
Högkvalitativa LED har ett färgåtergivningsindex på >90.
Effektiva ljuskällor
LED är en mycket effektiv ljuskälla. År 2009 uppnåde vita LED ett ljusutbyte på över 100 lm/W. Dessa höga värden uppnås vid optimala betingelser. Moduler som 2009 utgör majoriteten har ett snittljusutbyte på ungefär
hälften. I framtiden kommer LED-tekniken mer och mer att användas som funktionell belysning. Det kommer att sänka energianvändningen
vilket är bra för miljön. Det samma gäller för utomhusbelysning, där de
långlivade lysdioderna kan användas som energisnåla lösningar.
Livslängden är temperaturrelaterad
Livslängden på LED är helt beroende av drifts- och omgivningstemperaturen. Vid rätt temperatur har LED – och därmed även LED-moduler – en mycket lång livslängd på upp till 50 000 timmar.
Därför får inte värmen bli för hög. Kretskortet eller extra kylelement måste avleda värmen på ett tillförlitligt sätt. Dessutom måste enheten vara anpassad till det förväntade användandet.
Till skillnad från glödlampor, där en trasig glödtråd betyder att lampan är förbrukad, är totalbortfall mycket ovanliga för LED. Ljusflödet minskar mycket långsamt och kontinuerligt. Livslängden på LED definieras som när ljusflödet har reducerats till 70 procent.
Inte bara livslängden påverkas av omgivningstemperaturen.
Lysdiodernas ljusflöde har direkt koppling till LED-chipets temperatur.
En för hög temperatur ger direkt ett stort ljusflödesbortfall.
I datablad för LED finns ofta begreppet temperaturpunkten, Junction temperature. Detta beskriver temperaturen inne i själva halvledaren. Denna temperaturmätning kan gemene man normalt inte själv utföra.
Därför erbjuder de seriösa modultillverkarna en annan kontrollpunkt att mäta på. Denna mätpunkt kallas oftast för tc-punkt. Följ alltid dessa informationer från tillverkarnas datablad.
Fördelar med LED
15 Dec 09
LED öppnar en rad nya möjligheter men kräver också ett helt nytt tänkande. De olika komponenttillverkarna har de senaste åren presenterat en mängd genombrott. Detta har medfört att LED inom en snar framtid tar över som ljuskälla i många sammanhang. Att LED kommer att ersätta vanliga
lysrör i framtiden är inte orealistiskt men innan dess öppnar de framför allt för nya användningsområden.
Ekonomiska fördelar
• Den mycket långa livslängden på upp till 50 000 timmar innebär låga underhållskostnader.
• Den höga effektiviteten innebär en mycket låg energianvändning.
fördelar för design, arkitektur och ljusdesign
• Färgat ljus kan skapas direkt utan filter. Färgmättnaden är mycket hög. Urvalet av färger är mycket stort. Man kan skapa många färgnyanser och enkelt skapa färgväxlande system.
• Vita LED finns i olika färgtemperaturer. Armaturer som erbjuder möjligheter att växla mellan olika färgtemperaturer skapar nya möjligheter.
• LED avger varken UV- eller IR-strålning.
• Det lilla formatet möjliggör ytterst kompakta armaturer.
Tekniska fördelar
• LED har en hög funktionssäkerhet.
• LED går att ljusreglera inom hela skalan från 0 till 100 procent.
• Färgstyrningen är tekniskt okomplicerad vid RGB-färgblandning.
• LED är stöt- och vibrationståliga
• Livslängden påverkas inte negativt av tändningar och släckningar.
• Med LED kan ljuset lätt styras.
• LED drivs med låg spänning.
Fördelar för miljön
• I många applikationer bidrar den låga energianvändningen till minskat energibehov.
• Den långa livslängden betyder också att ett färre antal ljuskällor behöver tas om hand för återvinning.
drift- och styrdon
15 Dec 09
LED-driftdon har till uppgift att:
• tillhandahålla en klenspänningsdrift
• garantera en säker drift i olika miljöer
• möjliggöra en konstant eller reglerbar drift
• tillhandahålla ett gränssnitt för integrationav system för belysningsstyrning
och fastighetsautomation.
Driftdon för led
Det finns vanligtvis två sorters driftdon för LED och dessa återfinns i ett flertal olika effektklasser:
• Driftdon som reducerar nätspänningen från 230 V till en stabiliserad likspänning, t ex 8, 10, 12 eller 24 V
• Driftdon som reducerar nätspänningen från 230V till en stabiliserad likspänning (<48V) och ger en konstant ström (de fasta strömmarna ligger vid t ex 350 mA, 700 mA, 1 050 mA). Med denna variant är det möjligt att koppla LED i serie upp till den maximala sekundärspänningen.
Ett driftdon har till uppgift att garantera en säker nätseparation och har därför en intern skyddstransformator. LED-moduler utan skyddsisolering kan därför vidröras utan risk för elektrisk stöt. För varje driftdon skall en
skyddsklass vara fastlagd och deklarerad.
För en säker drift är det dessutom viktigt att den maximala temperaturen inte överskrids vid en speciell mätpunkt på driftdonet.
På kvalitativa driftdon deklareras och markeras temperaturmätpunkten på höljet med ”tc max”. En bildsymbol för temperaturskydd är
deklarationen av maximal temperatur i en trekant. Deklarationen dokumenterar att respektive apparat är utrustad med en separat anordning som skydd mot överhettning och att höljets yttemperatur aldrig
överskrider värdet som deklareras i trekanten. För den som vill läsa mer om säkerhetsföreskrifter och standard för LED-driftdon
hänvisas till normen EN 61347-2-13.
Drift av led
Det finns generellt sett två möjligheter att
driva LED:
• den spänningskontrollerade och
• den strömkontrollerade driften.
Spänningskontrollerad
Denna metod används generellt sätt för LED med låg-/medeleffekt. Dessa armaturer eller LED-moduler parallellkopplas till driftdonet och drivs med likspänning (ofta mellan 8–24 V). Dimensionering av driftdonen styrs av den totala effekten av LEDmodulerna i installationen. I en spänningskontrollerad installation måste man ta hänsyn till spänningsfallet i kablarna mellan driftdonet och LED-modulen. Spänningsfallet beräknas på samma sätt som för övriga lågvoltsinstallationer.
Strömkontrollerad
Denna metod används ofta för LED med hög effekt. LED-modulerna/armaturerna seriekopplas till driftdonet som driver LEDmodulerna med en konstant ström (ofta mellan 350–1 050 mA). När anläggningen dimensioneras måste man säkerställa att driftdonet både klarar av den totala effekten och spänningen över de seriekopplade LED-modulerna. I strömkontrollerade installationer måste man vara vaksam så att spänningen inte överstiger 25 V i kretsen (vilket ofta motsvarar max 6 st högeffekts LED i serie). Vid högre spänningar än 25 V ökar kraven på LEDarmaturens skyddsklass (EN 61347-2-13).
Reglering av ljuset
LED kan med fördel ljusregleras. För att kunna ljusreglera LED krävs att driftdonet är reglerbart på samma sätt som exempelvis lysrör kräver dimbara HF-don. De dimbara LED-driftdonen använder en teknik som kallas pulsviddsmodulation (ofta förkortat PVM). Det innebär att LED-modulerna drivs med en fyrkantsvåg som varierar frekvensen
beroende på önskad ljusintensitet. Detta sker så snabbt att ögonen inte märker något flimmer. Om denna teknik används för att ljusreglera olikfärgade LED separat efter färg (t ex röda, gröna och blå LED), kan man på enkelt sätt skapa färgspel och blanda färger. PVM-tekniken är det enda professionella sättet att ljusreglera LED.
Styrgränssnitt
Ett dimbart LED-driftdon bör med fördel ha ett digitalt styrgränssnitt (exempel på digitala styrgränssnitt är fasimpuls, DSI, DALI och DMX). Ibland används även analoga gränssnitt som t ex 1–10 V. Nackdelen med ett analogt styrsystem är att ev spänningsfall på styrledaren riskerar resultera i
olika ljusnivåer på de LED som ska ljusregleras. Till de mera tillförlitliga systemen, som även kan användas vid stora installationer, hör t ex den digitala metoden DMX och det standardiserade digitala gränssnittet DALI (Digital Addressable Lighting Interface). Dessa är adresserbara och kan via en bussledning kontrollera ett stort antal styrkretsar (kanaler) – separat och oberoende samt även över längre avstånd. S om regel kan nämnas att DMX är lämpligt att använda för snabba färgväxlingar (RGB) t ex för effekt- och scenbelysning medan DALI är mer lämpligt som styrsignal för allmänbelysning (vitt ljus).
Frågor och svar
15 Dec 09
Vad står LED för?
LED står för Light Emitting Diode, ett exempel på fasta tillståndets belysning. Det är en lysdiod
Hur mycket energi kan jag spara om jag ändrar till lysdioder
Naturligtvis kommer lampor att ha olika specifikationer för olika ändamål , men i genomsnitt kommer en lysdiod att använda 1/8th av kraften hos en vanlig glödlampa. Vanligaste LED-lampor använder mellan 1 och 7 watt. Sällan kommer du se en lysdiod som använder mer än 15 watt i effekt. Detta innebär att i allmänhet, LED använder mindre ström än kompakt fluoro lampor som för närvarande marknadsförs som ”energibesparing”. För en detaljerad jämförelse av olika former av belysning besök vår jämförelse.
Varför måste jag ändra ?
EU klubbade i december 2008 igenom ett beslut som innebär att glödlampor skall ersättas med alternativa ljuskällor.
Tidtabellen ser ut så här:
• 2009 Förbud mot alla matta glödlampor + klara 100 watts glödlampor
• 2010 Förbud mot klara 75 watts glödlampor
• 2011 Förbud mot 60 watts glödlampor
• 2012 Förbud mot 40 och 25 watts glödlampor
• 2013 Skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor
• 2016 Skärpta krav på halogenlampor
Varför har inte jag hört talas om lysdioder förut?
Lysdioder har funnits i årtionden i våra bilar och som indikatorer på elektroniska apparater, men deras användning var begränsad av tillverkare oförmåga att skapa en vit lysdiod. Den senaste utvecklingen har gjort en vit lysdiod möjligt och lysdioden har sedan gått framåt i stormsteg på den punkt där vi kan nu erbjuda en LED-alternativ för all belysning. Kostnad hade också en avskräckande faktor för popularisering av lysdioder, men som ni kan se från våra priser så är kostnaden inte längre ett problem, särskilt när lysdioden långa liv och energieffektivitet beaktas.
Hur mycket LED kostar jämfört med andra lampor på marknaden?
Priset på lysdioder varierar beroende på program och antal, storlek och kvalitet av lysdioder som ingår i en glödlampa. I många fall är lysdioder tillgängliga till ett pris som är jämförande till kompaktlysrör lampor. Vid prövningen av priset, bör också uppmärksamhet ges till hur mycket energi lysdioder sparar med minskade elräkningar samt deras extremt lång livslängd (upp till 50 000 timmar).
Hur länge håller lamporna?
LED: s senaste uppåt 50 000 timmar, ca 4 gånger längre än kompaktlysrör lökar.
Kommer jag att kunna sätta in nya LED-lampa rakt in i befintliga armaturer?
Vårt utbud av lysdioder kommer i en rad olika typer och storlekar för att passa de flesta befintliga armaturer.
Är lysdioder lika ljusa som normala glödlampor?
Enskilda lysdioder kan variera kraftigt i storlek och kvalitet. Vi har personligen testat alla de lysdioder och vi ger en uppskattning av de wattal av glödlampa de är en effektiv ersättning för. LED-ljus är i regel mer riktad än glödlampor ljus och de släpper ut en annan typ av lampa som glödlampor. Vi rekommenderar att man installerar dem och ge det en dag eller två för att vänja sig vid olika utseende på rummet. Första gången man aktiverar dem på plats, kan kännas helt annat men när man går ur och in i rummet ett par gånger vänjer man sig vid det nya utseendet mycket snabbt.
Vad är skillnaden mellan varmt vitt och kallt vitt?
Belysning kommer i olika ”färg temperaturer”, varmvit är mellan 2000k och 3000k och har ett gulaktigt sken.
Kallvit är 5500K och uppåt och innehåller mer blå toner, de är närmare dagsljus och är bra för koncentrationen.
Varför ska jag välja lysdioder/LED’s över kompakta fluorescerande lampor?
Lysdioder är den överlägset val för en mängd olika skäl.
LED använder mycket lite energi, ofta långt mindre än den kompakta fluorescerande lampor som för närvarande marknadsförs som ”energibesparing”. Detta leder till stora besparingar i er elförbrukning.
LED: s har de senaste 10 åren utvecklats till en livslängd på svindlande 50 000 timmar. Det gör dem mycket billigare än andra lampor på lång sikt och sparar även tid och besvär med att byta glödlampor regelbundet, särskilt i svårtillgängliga platser.
Lysdioder avger ingen UV-ljus och är säkra för människor med hälsoproblem som påverkas av lysrör.
Lysdioder producerar mycket lite värme, vilket kraftigt minskar belastningen på luftkonditioneringssystem och därmed ytterligare minska energiförbrukningen.
Lysdioder kan monteras i de flesta standard belysningsarmaturer.
Lysdioder avger ingen hörbar surrande som fluorescerande lampor kan göra vilket är mycket irriterande och stör radiofrekvenser.
Lysdioder är kvicksilver fria, de utgör inget omedelbart hot om de är trasiga och de kräver ingen hantering av farligt avfall. Kompakt fluorescents är mycket giftiga om brutet och kräver hantering av farligt avfall.
Lysdioder kommer i ett stort antal stilar som passar alla tillämpningar.
Lysdioder är stöt och vibration resistenta, det finns inga sköra trådar som lätt kan skadas.
Källsortering är ett stort problem för kompakt fluorescents, hur bör lysdioder kastas i?
Först och främst behöver man inte göra sig av med sin LED-lampa på minst 10 år! Trots att LED-lampan inte innehåller några miljöfarliga ämnen får den inte kastas i hushållssoporna. LED-lampor sorteras som El- och elektriska apparater och skall lämnas in till en återvinningsstation för att tas omhand.
Vad är CE-och RoHS-certifieringar?
CE-märkningen är en obligatorisk EU-märkning för vissa produktgrupper för att visa överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i EU-direktiven. Att tillåta användning av en CE-märkning på en produkt, är ett bevis på att objektet uppfyller de relevanta kraven som skall dokumenteras.
RoHS-direktivet står för ”begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter”. Detta direktiv förbjuder utsläppande på marknaden av nya elektriska och elektroniska produkter som innehåller mer än överenskomna halterna av bly, kadmium, kvicksilver, sexvärt krom, polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE) flamskyddsmedel.
Eu-direktiv
15 Dec 09
Eu-direktiv
Tillverkare och importörer får inom den Europeiska Unionen (EU) enbart marknadsföra produkter som motsvarar de grundläggande kraven i de europeiska direktiven. För elektriska produkter gäller framför allt
det s k lågspänningsdirektivet, de allmänna produktsäkerhetsdirektiven samt direktivet om elektromagnetisk kompabilitet (EMC).
Nationell lagstiftning
De europeiska direktiven har i medlemsstaterna införts som nationell lagstiftning.
CE-märkning
CE-märkningen är tillverkarens eller importörens sätt att visa att en produkt motsvarar de europeiska direktivens krav. Dokumentation som kan styrka detta skall finnas tillgänglig och skall vid förfrågan kunna visas upp för berörda myndigheter. ”CE” är däremot inget certifieringsmärke.
Lågspännings- och EMC- direktivet föreskriver CE-märkning. Liksom övriga elektriska ljusarmaturer för anslutning till nätspänning så måste även LED-produkter CEmärkas innan de saluförs. LED-produkter avsedda för speciella användningsområden kan dessutom beröras av kraven i andra
direktiv, exempelvis direktiven för leksaker eller medicinska produkter.
Ljusarmaturer och driftdon kan bära certifieringsmärken. Denna märkning är ett bevis på att produkten är tredjepartscertifierad av ett oberoende provningsorgan såsom VDE eller Intertek-S emko.
Produktsäkerhet
Varje tillverkare får endast saluföra produkter som är av sådan art att de inte kan tänkas äventyra användarens eller andra personers hälsa eller säkerhet. Detta gäller för ändamålsenlig användning med också för förutsägbar felanvändning. Det är tillverkaren själv som via en s k Tillverkardeklaration intygar överensstämmelsen med EU-direktiven. Tillverkaren kan även låta tredjepartcertifiera produkten via ett oberoende provningsorgan såsom
exempelvis Intertek-S emko. strålningssäkerhet LED-produkter måste, med avseende på laserstrålningen, motsvara kraven enligt EN 60825-1.
elektromagnetisk kompabilitet (emc) Tillverkaren får endast saluföra produkter som uppfyller EMC- direktivets krav. Enligt detta får apparaten inte alstra sådana elektromagnetiska störningar så att andra produkter
i omgivningen påverkas. Produkten måste dessutom tåla viss påverkan utifrån utan att dess funktion äventyras. Om kraven i harmoniserade standarder motsvaras så förväntas att de så kallade skyddskraven är uppfyllda i enlighet med direktiven och lagstiftningen (den s k presumtionsprincipen).
Standarder säkerhet
För färdiga LED-produkter (armaturer) gäller: EN 60598-1 samt EN 60825-1.
standarder för emc
För LED-moduler, driftdon och ljusarmaturer
gäller:
EN 55015,
EN 61547,
EN 61000-3-2,
EN 61000-3-3,
